Uppsatsen undersöker fyra navigationsmönster som kan tillämpas på responsiva webbsidor. Ett navigationsmönster består av själva placeringen av en webbsidas navigationsmeny samt eventuell interaktion en användare måste göra för att få tillgång till denna. Frågeställningen ämnar att utröna vilket av dessa fyra mönster som är bäst lämpat för att implementeras på webbsidor vars menyalternativ även har underkategorier. Studien använder sig av fritt tillgängliga mönster som modifieras och implementeras i fyra webbsidor, en för vardera navigationsmönster. Resultaten utifrån de intervjuer och observationer som utförts visar på att fliksystemet som finns i ?Paneled? prototypen är det navigationsmönster som majoriteten av användaren upplevde som minst tidskrävande och mest överskådligt.

Mobil datoranvändning är ett relativt nytt begrepp, men tekniken som sådan har funnits under en längre tid. I vårt arbete ringar vi in begreppet mobil datoranvändning och visar vad detta kan innebära. Alltför ofta fokuseras diskussionen om mobil datoranvändning kring den teknik som används och vilken utveckling som sker inom detta område. En viktig aspekt som man inte får glömma bort är vilken nytta organisationer kan ha av att använda denna teknik. Vi vill med vårt arbete visa hur mobila enheter och mobil datorkommunikation kan användas för att förbättra informationshanteringen för fältarbetande personal.

Vår undersökning handlar om tittarvanor och tillsammanstittande på webb-TV och linjär TV hos studenter på Kungliga Tekniska högskolan i åldrarna 18-30 år. Vi undersökte tre grupper; de som bara använder linjär TV (som vi givit gruppnamnet Linjär), de som bara använder webb-TV (Webb) samt de som använder båda (Kombo). Vi gjorde sedan två jämförelser av tittarvanor och tillsammanstittande, en mellan Linjär och Kombo samt en mellan Webb och Kombo. Syftet med studien var att undersöka hur tittarvanorna och tillsammanstittandet skiljer sig mellan de olika grupperna. Undersökningen genomfördes genom en enkätundersökning där deltagarna fick svara på ett antal frågor om sina tittarvanor på linjär TV samt webb-TV.

I denna uppsats behandlas synen på mobilitet och affärsnytta hos organisationer som använder mobila tjänster och produkter samt marknadsför dem. Detta har vi gjort genom att intervjua fem personer som är och varit verksamma inom IT-branschen under en längre tid. Undersökningen har visat att begreppet affärsnytta används som ett generellt begrepp som täcker över en rad olika aspekter och faktorer, samt visat på kontextens signifikans i frågan. Sammanfattningsvis har vi kommit fram till att affärsnyttan av mobil informationsteknologi uppkommer då den används som en möjliggörare..

Enligt det så kallade fördubblingsmålet skall antalet resor med kollektivtrafiken fördubblas i Sverige fram till år 2020. För att nå upp till detta behövs inte bara investeringar utan även strukturella förändringar och nya sätt att tänka kring människors resande, ett synsätt som delas av myndigheter och forskningscentra på ett internationellt plan. I detta sammanhang anses det också viktigt att behålla yngre resenärer, vilket ställer krav på kollektivtrafiken att framstå som ett attraktivt alternativ till motordriven persontrafik. Här syftar det aktuella projektet till att bidra till en förstärkt resupplevelse i kombination med stöd för planering och genomförande av resor. Projektet tar avstamp i ett utnyttjande av modern informations- och kommunikationsteknologi samt i möjligheter inom Webb 2.0 att dela information.

Studien handlar om webb-TV på den svenska marknaden. Det vi ämnar svara på är två frågor, dels går det att skapa äkta varumärkeslojalitet hos konsumenter gentemot en webb-TV-aktör, dels vad som krävs för att den äkta varumärkeslojaliteten ska stärkas hos webb-TV-konsumenter? Äkta varumärkeslojalitet innebär att du som konsument är lojal både i din attityd och i ditt beteende gentemot ett varumärke. Vi har med hjälp av en intervju med en marknadskoordinator på TV4 erhållit information om det centrala och mest viktiga med en webb-TV-tjänst. Denna information, tillsammans med Kim, Morris & Swaits (2008) modell om äkta varumärkeslojalitet, har legat som grund till vår enkätundersökning.

Det blir allt mer vanligt att människor kopplar upp sig mot internet via sin smartphone, både privat och i arbetet. Detta innebär att webbsidor måste anpassas för att visas i dessa enheter. Men att mobilanpassa en webbsida kan vara svårt när det kommer till överskådlighet och navigation av webbsidan. Detta på grund av den begränsade skärmytan. När det kommer till att mobilanpassa en webbsida talas det ofta om två tekniker, responsiv webbdesign och mobila webbapplikationer.

En mobil kameraövervakningslösning är idealiskt att ha när tillfällig övervakning måste ske, på t.ex. Båtklubbar, Hamnar, Byggarbetsplatser, Inhägnade uppställningsplatser, Parkeringar, Event m.fl. Det som sker idag då dessa platser ska övervakas är att en fast mast ställs dit med hjälp av en lastbil med kran eller att kamerorna sätts upp på befintliga byggnader. I dagsläget finns ingen tillräckligt mobil helhetslösning för den här typen av övervakning i Sverige..

Smartphone-marknaden är idag en mångmiljardindustri; för utvecklare har det skapats en helt ny marknad för mobil-applikationer. Ett problem med marknadenidag är den fragmentering som finns mellan olika mobila operativsystem, detta är ett problem då utvecklare behöver utveckla flera separata applikationer för olika mobila operativsystem..

Projektet har gått ut på att utifrån en stationär rengöringsutrustning, för livsmedelsindustrin, ta fram en mobil enhet med samma funktioner som den stationära..

Det uppkommer ideligen innovativa tekniker för att utveckla möjligheterna att erhålla större förtjänst utifrån sitt agerande för företag och organisationer. En av teknikerna är webb-baserade informationssystem. Syftet med detta projekt är att undersöka huruvida traditionella systemutvecklingsmetoder stödjer utvecklingen av webb-baserade informationssystem och om dessa metoder används i arbetet med att utveckla webb-baserade informationssystem.För att erhålla en bättre överblick av problemet och för att kunna definiera en problemställning inleddes undersökningen med att studera tillgänglig litteratur. Problemställningen besvarades genom svar som inhämtades från ett antal intervjuer, vilka genomfördes med företag som arbetar med utveckling av webb-baserade informationssystem, samt den information som erhölls från litteraturstudien.Arbetet har förts på en strategisk nivå där de tekniska lösningarna inte har diskuterats i detalj, dock finns det vissa tekniska beskrivningar för att göra rapporten tydligare. Ett resultat som undersökningen givit är att traditionella systemutvecklingsmetoder används, men då förädlade i nya former för att tillse utvecklingen av webb-baserade informationssystem.

Den här uppsatsen redogör för en studie om hur intranät används i organisationerna Ericsson och KPMG och hur intranätets möjligheter att stödja organisationens verksamhet förändras i en Webb 2.0 miljö. Syftet med studien var att underlätta olika organisationers överväganden om att ta till sig och använda sig av en Webb 2.0 standard i deras intranät. Studien består av en teoretisk referensram som sedan kopplas ihop med de intervjuer vi genomfört som mynnar ut i olika förslag på hur intranätet kan förbättras med Webb 2.0. Den teoretiska referensramen behandlar litteratur och artiklar inom området intranät och Webb 2.0. Vi kom bland annat fram till i vår studie att båda dessa organisationers intranät knappt eller inte alls stödjer den tvärfunktionella kommunikation och sökningar på intranätet gav ofta alldeles för många träffar som resulterade i att personalen inte alltid fick tag i det material de var ute efter och vi visade på hur Webb 2.0 kan lösa många av de här problemen..

Syftet med uppsatsen var att undersöka hur svenska dagstidningar använder mediekanalen webb-tv i sitt redaktionella utbud på webben. I undersökningens första del kartlade jag vilka svenska dagstidningar som har webb-tv och om de producerar materialet själva. I den andra delen gjorde jag en närmare studie av de strategiskt valda dagstidningarna Barometern, Dagens Nyheter, Norrbottens Kuriren, Ulricehamns Tidning och Vestmanlands Läns Tidning. Jag undersökte deras webb-tv i fråga om innehåll, form och produktionsvillkor för att ta reda på varför deras webb-tv blir som den blir. I den första delen gjorde jag, under vecka 14 2009, en kvantitativ analys av alla svenska dagstidningar som finns representerade på webben.

In this study the authors have explored the new phenomenon Web-TV and what attitude young adults in Stockholm have towards this media and the applied advertisement. Further the study includes search outs of other studies for the authors to draw parallels to compare their result to be able make conclusions. Finally, Web-TV is discussed how the commercial on Web-TV could be developed to be as responsive as possible regarding the consumers..

Denna uppsats är baserad på en kvalitativ studie, ur ett journalistiskt perspektiv, kring hur användare och avsändare kan använda sig av tekniken webb-TV som finns idag. Hur kan intressenterna bäst nyttja tekniken och hur ser framtiden ut? Syftet med denna uppsats var att få reda på hur användare och avsändare anser att de kan använda sig av webb-TV. Uppsatsen har teoretisk utgångspunkt i bland annat Hvitfelt, Picard och Alströms tankegångar och grundar sig på intervjuer med sex stycken avsändare samt tre stycken användare av mediet. För att pröva den kvalitativa undersökningens resultat har även en enkätundersökning genomförts i en klass med journalistikstuderande på högskolenivå.